Stall Dämmet

Om Dämmet

​Gården är centralt belägen i Landvetter tätort hästmeckat Tahult. 15 min med bil från centrala Göteborg. Vi bor granne med Widebäcks hästcenter med veterinärklinik Florian Lackner samt Landvetter Ryttarsällskaps anläggning med ovalbana. Runt gården slingrar sig också en av Härryda Kommuns fina grusade ridleder och 10 min ritt från stallet har vi oändliga ridvägar i skog och mark. På gården finns 10 boxplatser, lösdrifter i kuperade hagar i skog och äng. Vi har en belyst paddock och en rundpaddock på gården. 

 

Fastigheten som går under beteckningen Gallhålan 1:3 består idag av boningshus, stallbyggnad, lillstuga, vedbod, traktorgarage, paddock samt 6 tunnland skog och betesvallar. Stall Dämmet var förr ett torp under hemmanet Gallhålan. Adjektivet ”gall” betyder "starkt ljudande" eller "starkt eko". Gården Gallhålan betyder alltså, den lågt liggande gården där det ljuder starkt eko i Landvetters socken. Namnet Dämmet härstammar från "dammen" som i sin tur kom från att gården låg nära en gammal fördämning (damm). Hemmanet Gallhålan nämns skriftligen första gången 1550 och var då ett helt kronohemman. Redan 1625 nämns ½ öde skattehemman som då ägdes av kyrkoherden i Landvetter. Allt sedan mannaminne verkar hemmanet ha brukats som en äng under prästgården och år 1726 omnämns gården som ”kyrkoherdens äng Gallhålan”. När det senast fanns åbo på gården är svårt att säga för redan 1853 omtalas åbo endast på torpen.

 

År 1935 avstyckades torpen i Dämmet och nya gränser stakades ut på kartan, västra och östra Dämmet (se kartor nedan). Runt fastigheten 1:3 löper en stenmur och den delar upp de båda före detta torpen som idag är två gårdar. Stenmuren är gissningsvis betydligt äldre än cirka 80 år. Troligtvis har inhägnaden, som först var trädgärdesgårdar, funnits här sedan torpet med åker och äng anlades, kanske redan under 1700-1800-talet. Längs gränsdragningen i öster slingrar sig Dammbäcken, där finns stora flata hällar och stenar som kan ha varit kvarnar (skvaltstenar). En damm och sågverk har också funnits här samt tvättstugor. De användes för tvätt av kläder och sänglinne av byns befolkning som bodde högt upp i backen, då det blev torrt och ont om vatten på sommaren. I skogen finns det rester av ett gammalt stenbrott.

 

Vi har hittat ett stenföremål i en av de gamla stenhagarna som kan ha varit ett sänke för att användas till nät eller mjärdar i sjön Gröen. Det finns spår av rep på föremålet den kan även ha används vid verksamheten knuten till Dammbäcken. Stenhagen som tidigare avgränsade betesmarken från slåtterängarna och skogen är gammal och tydligt formad av människohand. Idag betar våra islandshästar på marken som har karaktären skogsbete med många stora kjolgranar. Hagen har också en torrmarksflora samt ett varierat trädskikt. Det finns inga spår av gravar så stenåldermänniskor bodde inte här men området har brukats väldigt tidigt på grund av de sluttande ängarna som var torra och lätta att odla på. Högst uppe i Tahultsbacken finns terrassodlingar och flera gamla fägator.